AIDSfree that's me!

Idag träffades vi igen.
Det är klart att vi har sett,
hörts,
synts..

men inte på det här sättet.
Inget går upp mot Moas kramar
eller Rebeckas flickiga skrik
när hon såg mig.

Trots att vi bara hade en timmes tid att ses
och prata igenom saker,
hann vi med så mycket.
Moa hade tillexempel bra nyheter om en kväll på en nattklubb
som vi ska ha..någon gång. Det luktar succé.
Dessutom hade hon varit i kontakt med människor från SVT.
Det är absolut en dröm oss tre emellan,
att få göra en film om vår resa.

Vår resa ..
Ni läser nu ord,
omsorgsfullt utvalda
av en person som tvivlar.
Ja det ÄR sant. Jag är en tvivlare.
Under sommaren har jag definitivt tvekat på att vi ska få åka
på den resa som vi längtat efter.

Men så fort Mia sade:
"På måndag ska vi boka möte med Annika,
så ska vi boka biljetter. Det blir i November!"
-var jag fast. Det händer! Det händer!

Bortsett från vårt usla schema,
var det därför en lyckad skolstart.