Hold on ...
SYDAFRIKA:
Women infected with HIV : 3 200 000
Children infected with HIV: 280 000
Adults infected with HIV: 5 400 000
2007 var 5 700 000 personer infekterade med HIV i Sydafrika.
Det är hälften av alla som bor i Sverige.
Det känns skönt att veta att det finns de som försöker motarbeta det här.
Tack för Star For Life
It takes something more this time
Nu har vi inte uppdaterat här på en stund, även om det faktiskt finns så otroligt mycket att uppdatera om.
Sorgligt uppförande.
Fy skäms och smäll på fingrarna.
Vi har haft våra första riktiga lektioner där vi har fått jobba med
vårt projekt som faktiskt har blivit vårt projektarbete.
Tänka sig, vi ska få betyg för att
göra det vi brinner för.
Dessa lektioner har bestått av att fika, ringa viktiga personer
på SVT och diskuterat vart vi är, vart vi ska och hur vi ska komma dit.
Sen började vi på vår projektplan,
vilket är en såndär förtjusande obligatorisk,
hemsk och byråkratisk sak som är en del
i att få G i betyg.
Förstår ni hur svåra våra liv har blivit?
(Skämt och skidor!)
Sen kom dagen då vårt redan stillastående projekt
till sist stannade och fastnade i leran.
Vi fick problem med navet,
vilket är vår resa till Sydafrika i november.
Utan den resan blir det inget mer projekt.
Utan den resan kan vi lämna in allt vi gjorde förra året
och kalla det för vårt projektarbete.
Jag tror det krävs mer än en sjukt bra inställning
och en järnvilja den här gången...
Well, well cykelställ.
Vi får se vad som händer de närmaste dagarna.
Om en timme ungefär sitter vi på
en såndär Projektarbeteslektion igen.
Over and Out
AIDS-free, that's me!
Take that HIV-test!
// Frida
Sorgligt uppförande.
Fy skäms och smäll på fingrarna.
Vi har haft våra första riktiga lektioner där vi har fått jobba med
vårt projekt som faktiskt har blivit vårt projektarbete.
Tänka sig, vi ska få betyg för att
göra det vi brinner för.
Dessa lektioner har bestått av att fika, ringa viktiga personer
på SVT och diskuterat vart vi är, vart vi ska och hur vi ska komma dit.
Sen började vi på vår projektplan,
vilket är en såndär förtjusande obligatorisk,
hemsk och byråkratisk sak som är en del
i att få G i betyg.
Förstår ni hur svåra våra liv har blivit?
(Skämt och skidor!)
Sen kom dagen då vårt redan stillastående projekt
till sist stannade och fastnade i leran.
Vi fick problem med navet,
vilket är vår resa till Sydafrika i november.
Utan den resan blir det inget mer projekt.
Utan den resan kan vi lämna in allt vi gjorde förra året
och kalla det för vårt projektarbete.
Jag tror det krävs mer än en sjukt bra inställning
och en järnvilja den här gången...
Well, well cykelställ.
Vi får se vad som händer de närmaste dagarna.
Om en timme ungefär sitter vi på
en såndär Projektarbeteslektion igen.
Over and Out
AIDS-free, that's me!
Take that HIV-test!
// Frida
I took it hard, you see...
Idag har jag haft en sån där
jobbig klump i magen.
Antingen kan det bero på allt som händer i skolan,
har så mycket att göra nu,
eller att jag inte längre känner att målet är sär på plats,
framför mig som jag vill ha det.
Det var inte längesedan vi hade projektmöte
och jag jobbade med bloggen häromdan
för att få ut oss lite mer på webben.
Så, jag har inte direkt legat på latsidan!
Men av någon anledning känns det som om jag borde jobba
twentyfore-seven med vårt arbete
bara för att inte känna mig skyldig.
Inte någon trevlig känsla vill jag lova!
Men det ska ju självklart inte vara såhär,
men det är också något jag vill.
Nu när jag skriver inser jag att
det är all inspiration jag behöver för att må bättre,
men jag önskar fortfarande att vi kunde få ihop lite pengar.
Jag SKA till Sydafrika!
Nu får vi ta och rycka upp oss!
Over and Out
Take that HIV-test
// Fritchof
AKA. Frida :D
jobbig klump i magen.
Antingen kan det bero på allt som händer i skolan,
har så mycket att göra nu,
eller att jag inte längre känner att målet är sär på plats,
framför mig som jag vill ha det.
Det var inte längesedan vi hade projektmöte
och jag jobbade med bloggen häromdan
för att få ut oss lite mer på webben.
Så, jag har inte direkt legat på latsidan!
Men av någon anledning känns det som om jag borde jobba
twentyfore-seven med vårt arbete
bara för att inte känna mig skyldig.
Inte någon trevlig känsla vill jag lova!
Men det ska ju självklart inte vara såhär,
men det är också något jag vill.
Nu när jag skriver inser jag att
det är all inspiration jag behöver för att må bättre,
men jag önskar fortfarande att vi kunde få ihop lite pengar.
Jag SKA till Sydafrika!
Nu får vi ta och rycka upp oss!
Over and Out
Take that HIV-test
// Fritchof
AKA. Frida :D
Twisted nerve...
Idag hände något som jag inte vet hur jag ska reagera på,
eller ens om jag ska reagera. Jag fick en nyhet, men jag är osäker på hur seriös den är,
därför väljer jag att inte skriva ut vad den innebar.
Jag känner bara starkt emot det, och det är absolut inget personligt.
Det hade kunnat vara vem som helst, och jag skulle fortfarande ha känt likadant.
Det finns inte en chans att vi kan ändra på något som är så fundamentalt, NU!
Förlåt för att detta inlägg blev som det blev, men jag kan nog tyvärr inte skriva mer förrän jag har all fakta.
Men jag har lite positivt att säga också. :D
Snart är det dags för en viss svenskaredovisning
av en viss person, även kallad Michelle,
i en stad även kallad Götet.
DET om något är positivt.
Och så måste jag ju såklart nämna det "upcoming" möte vi ska ha på fredag.
Det känns spännande att se vad vi kan åstadkomma, eftersom vi har rätt mycket att ta tag i nu efter
denna omåttligt långa dvala.
Jo, lite kliar det minsann i mina fingrar nu^^
Sen har vi ju lördag att se fram emot också!
Då är det nämligen öppet hus på vår skola,
Johannes Hebergsgymnasiet,
och vi har fått äran att prata om *trumvirvel*
STAR FOR LIFE!!
Känns fruktansvärt bra i kroppens alla celler att vi får göra något mer än att bara ha vårt projekt i det fördolda.
Jag säger inte att vi bara söker publicitet för oss själva,
för det är det sista vi gör,
(speciellt jag som knappt vill se mig själv i spegeln..Hatar att vara med i tidningen!)
men vi behöver få ut budskapet lite grand.
Det är ju trots allt inte bara vi som kan göra något.
Med delade känslor,
och på helspänn över allt,
lämnar jag eder denna dimmiga kväll.
Over and out
//Frida
eller ens om jag ska reagera. Jag fick en nyhet, men jag är osäker på hur seriös den är,
därför väljer jag att inte skriva ut vad den innebar.
Jag känner bara starkt emot det, och det är absolut inget personligt.
Det hade kunnat vara vem som helst, och jag skulle fortfarande ha känt likadant.
Det finns inte en chans att vi kan ändra på något som är så fundamentalt, NU!
Förlåt för att detta inlägg blev som det blev, men jag kan nog tyvärr inte skriva mer förrän jag har all fakta.
Men jag har lite positivt att säga också. :D
Snart är det dags för en viss svenskaredovisning
av en viss person, även kallad Michelle,
i en stad även kallad Götet.
DET om något är positivt.
Och så måste jag ju såklart nämna det "upcoming" möte vi ska ha på fredag.
Det känns spännande att se vad vi kan åstadkomma, eftersom vi har rätt mycket att ta tag i nu efter
denna omåttligt långa dvala.
Jo, lite kliar det minsann i mina fingrar nu^^
Sen har vi ju lördag att se fram emot också!
Då är det nämligen öppet hus på vår skola,
Johannes Hebergsgymnasiet,
och vi har fått äran att prata om *trumvirvel*
STAR FOR LIFE!!
Känns fruktansvärt bra i kroppens alla celler att vi får göra något mer än att bara ha vårt projekt i det fördolda.
Jag säger inte att vi bara söker publicitet för oss själva,
för det är det sista vi gör,
(speciellt jag som knappt vill se mig själv i spegeln..Hatar att vara med i tidningen!)
men vi behöver få ut budskapet lite grand.
Det är ju trots allt inte bara vi som kan göra något.
Med delade känslor,
och på helspänn över allt,
lämnar jag eder denna dimmiga kväll.
Over and out
//Frida
