Vaccinationer och allergier
Första lektionen idag såg vi på en film ur minnenas television. (Heja SVTPlay!!)
Den handlade om två män från den skånska myllan (haha) som åkte ner till Zambia för att hjälpa befolkningen reparera maskiner för snickeri. Jag tror att syftet med filmen var att vi skulle se hur olika kulturerna var, men också hur de kunde kommunicera, även om dessa två skåningar inte var några höjdare på engelska.
Höjdpunkter var definitivt den skånska "gubb-humorn", en omåttligt söt liten elefant och att dåtidens diktator Kenneth Kunda bjöd in dessa två svenskar och var, som Rebecka yttryckte det " en soft kille". Jag glömmer aldrig hur det värmde i hjärtat av denna film, men jag vet egentligen inte varför det värmer. Kanske känner jag helt enkelt att det snart är jag som ska få åka ner, eller så var det bara en mysig film.
Det känns i vilket fall som helst, både nära och långt borta just nu...
JA, vi har ett mål och JA, vi vet hur vi ska få ihop pengar och JA, vi kommer kämpa..
Men vi har INTE en särskilt bra kontakt med de där nere och det måste fixas.
Vi har INTE koll på vilka vaccinationer vi måste ha och jag har INGEN aning om hur det ska gå med Rebeckas och mina allergier där nere.
Det tål att tänkas på helt enkelt.
Over and out
// Frida
Haha, det fixar sig!
Jag har ju alltid lite starkar medeciner som tar det mesta :P haha
